Jag tänker börja min fina blogg med att skriva om den finaste personen som finns inom japansk film.
Mannen, myten, legenden- Tadanobu Asano.
Okej han kanske inte är en myt eller legend. Men han kommer utan tvekan att bli det.
Mitt första möte med Tadanobu var när han spelade den sado-masochistiska yakuza medlemmen Kakihara i Ichi The Killer, och man förstod med en gång att det var något speciellt med honom. Han var ju ändå den coola mannen med uppskurna kinder och piercingar som höll ihop det hela, skitfula outfits som på något magiskt sätt blir osynliga, man glömmer bort att titta på dom, allt man kan koncentrera sig på är hans skådespel. Man blir helt borttappad.
Borttappad är ett bra ord. Det förklarar hur man känner sig när man ser en film med honom. Man glömmer helt bort verkligheten, och man kvicknar till först när eftertexterna har slutat rulla.
Det jag gillar med honom, förutom att han är så sjukt bra, är att han inte väljer att göra meningslösa roller, utan roller som får en att tänka efter. Roller som får en att tänka på hur man själv är som person och hur man ser på livet.
På Imdb så är han beskriven som en blandning mellan Johnny Depp och Toshiro Mifune, och att han är nutidens viktigaste japanska skådespelare. Jag håller fulllständigt med. På båda punkterna. Han samarbetar ofta med nutidens viktigaste regisörrer, enligt mig då, Takashi Miike och Shinya Tsukamoto. Och om det inte får er att förstå hur fin han är så tycker jag att ni ska se Survive style 5+ och skratta lite, eller Vital och Last life in the Universe och gråt en skvätt, eller se Bright Future och lär dig hur man gör en saltvatten manet till en sötvatten manet. Och se Ichi the killer. Bara gör det! Och Rampo Noir, och, och, och, och, det finns så mycket!!!
Och inte nog med att han är skådespelare, han är också gitarrist och sångare i ett tvåmannaband och modell. Det sista förstår man verkligen. Han är sån som skulle kunna ligga och sova i ett dike i tre år och fortfarande se cool ut.
Egentligen skulle man inte ha skrivet det här inlägget. För det finns inte tillräckligt bra ord för att man ska kunna skriva om Tadanobu. Man måste se det själv. Så gör det! Se allt! Om det är någon som förtjänar uppmärksamhet så är det han.